torsdag 8 augusti 2013

Vägvalet fortsätter att vrida till fakta

Friskt vågat, hälften vunnet har ofta varit Vägvalets paroll och nu när de plusdubblat Västlänkens kostnad från 20 till 50 miljarder så kan ett annat ordspråk komma till hands: Många bäckar små ger till slut en stor å. Det som börjar med en liten lögn kan snart växa till ett berg av lögner.

Trafikverket reagerade på alla de faktamässiga felaktigheter Vägvalet hade i sin slutreplik i GP nu senast och har skrivit följande inlägg: Västlänkens beräknade kostnader håller. Det är ett sakligt och välskrivet inlägg väl värdigt en myndighet som behöver arbeta objektivt. Vägvalet svarar med ett inlägg Trafikverket utelämnar väsentlig information i replik som vrider och vänder på vart enda ord trafikverket skrivit samtidigt som de blandar in mängder av påstående de inte har någon som helst grund för. De driver tesen att bara för att inte alla mål för regionens infrastruktur uppnås så skulle inte inte målen för att göra västlänken lönsam kunna nås. Det är en felaktig tes men det upprörande är att de inte talar klarspråk om vad de menar utan ägnar sig åt ordklyverier. Istället upprepar de som ett mantra att det riksrevisionen kallar kringinvesteringar på 35 miljarder skulle vara kostnader som behövs för att göra västlänken lönsam.
Det finns inget annat ord än lögn för detta.
Istället är det ju så att för regionen viktiga investeringar i Boråsbanan och snabb förbindelse till Landvetter flygplats från flera ställen i regionen, Västkustbanan och en levande kust, västra stambanan för att minska konkurrensen med godstrafiken, alla dessa investeringar för västsverige hotas ifall västlänken inte blir av. 50 miljarder av satsning på västsverige bekämpas av vägvalet.

Slutligen kräver de att alla delar i en samhällsekonomisk analys måste vara beräkningsbara med hög noggrannhet. Stadsutveckling och regionförstoring ger stora positiva bidrag till spårbundna lösningar medan miljöeffekter och trafikskador ger stora negativa poster för vägtrafiken. Det är alla mycket svårbedömda kostnader eller nyttor men det är lätt att inse varför vägvalet inte vill kännas vid dem. En seriöst arbetande myndighet bör däremot väga in dem. De är långt ifrån oviktiga.

Hur länge ska Vägvalet få trixa med fakta innan ballongen spricker?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar