söndag 13 november 2016

Vita arga män är en maktfaktor, men har de rätt?

Det finns många som gör analyser av valet av Trump. En del går väldigt långt i att hävda vi som motsätter oss hans värderingar är väldigt utan insikt.Har du fortfarande inte förstått? Då bör du läsa det här! Andra nöjer sig med att påpeka hur vi underskattat känslorna bland stora grupper som har hamnat mitt i stora strukturrationaliseringar och invandring.

Jag hävdar att vi behöver ha en ökad respekt för den makt som vita män har både här och i USA. Det behöver dock inte betyda att dessa har rätt?

1. Behovet av att lägga ned kolgruvor och minska massbilismen är fortfarande lika stort om vi inte ska drabbas av mycket obehagliga klimateffekter.

2. Isolationism har aldrig fungerat för att undvika strukturrationaliseringar och murar och stängda gränser minskar vår innovationskraft samt gör att omvärlden skaffar sig ett konkurrensövertag.

3. Ett samhälle som inte vill ta ett stort vårdnadsansvar bör inte tvinga en kvinna att vårda ett litet embryo med sin kropp. Det gäller i ännu högre grad för ett samhälle grundat på religionsfrihet, ett samhälle där ingen ska kunna tvinga sin moral på andra.

Det finns sanningar som fortlever även om medborgare samlar majoritet emot dem: Demker: Överallt tycks begreppet ”sanning” vara ifrågasatt






söndag 21 augusti 2016

Lite hastigheter centralt

Jag väljer ut några resor genom centrala Göteborg för att demonstrera vilka medelhastigheter spårvagnen drabbas av. De valda sträckningarna har hyfsad längd och slutpunkter som är intressanta även ur ett bytesperspektiv. Tider för den kortaste direktförbindelser används. Följande beräknade medelhastigheter.



Här är faktaunderlag från Eniro och Reseplaneraren





fredag 1 juli 2016

Populismens demokratisyn

Innan Sovjetunionens fall så var det tydlig skillnad med två olika syn på demokrati. Den "demokratiska" tyska staten DDR hävdade att värderingar kring jämlikhet och likformiga möjligheter gav ett mer riktigt folkvälde än åsiktsfrihet etc. Det som förtydligades som den liberala demokratin med tryckfrihet, minoritetsskydd etc.fick efter detta brett genomslag och stöd även av socialdemokratiska partier och en del partier längre åt vänster. Socialismens betoning av värdegemenskap istället för fri debatt levde dock kvar som ett perspektiv på demokrati.

Nu dyker det dock upp en hel del populistiska partier och organisationer, de får allt större genomslag. Det blev ytterst intressant att upptäcka de förespråkar en ny syn på demokrati. Ingen har väl missat att populister är mycket aktiva när det gäller att debattera demokrati men färre har väl funderat på vad deras budskap är, så även jag tills alldeles nyligen. De betonar engagemanget hos en grupp, de talar om det folkliga och förtydligar ofta det med exempel på åsikter och värderingar hos en typgrupp. De tycker om web-paneler och omröstningar där de som är mest engagerade kan rösta fler gånger och där de ointresserade avstår från att tydliggöra sin åsikt. Det är en kampdemokrati där engagemang väger tyngre än den liberala demokratins sakdebatt. Den skiljer sig den socialistiska demokratisynen genom pragmatism inför hur den ser på in viss fråga men liknar sedan denna i att den uppmanar till uppslutning kring gemensamma värdering.

Tre olika perspektiv på demokrati: värderingar, argument och engagemang. Hur ska de balanseras?