tisdag 30 juli 2013

Nedvärderat och bortviftat med "tunnel till Haga"

En twitter-diskussion får mig att fundera kring en artikel Först kränkt vinner och att vi alla i och för sig har ömma tår och saker vi tycker att de är jobbiga att få höra. Det är ändå inte rimligt att vi i en saklig debatt börjar uppträda som prinsessan på ärten och tävlar om vem som kan beskylla den andra för än det ena än det andra. Oansvarigt vägval för staden använder viss kraft för att påpeka vilka absurda konsekvenser Vägvalets strategier får, men behöver en konstruktiv debatt att Vägvalets ordförande börjar agera kränkt.

Hans ordval "nedvärderat och bortviftat" får mig att tänka på ett av Vägvalets företrädare ofta använt uttryck:
 "tunneln till Haga"
Att det här handlar handlar om en tunnel som leder från Haga och vidare till mängder av platser, en tunnel som förkortar resvägar mellan platser som Partille, Ale, Stenungsund, Mölndal, Mölnlycke och mängder av platser varav flera centralt i Göteborg det önskar Vägvalet få "nedvärderat och bortviftat"

Med stöd från båda de stora tidningarna i Göteborg känns det mycket tveksam om Vägvalet verkligen kan hävda att de är en stackars underdog som ska behandlas med silkesvantar. Vi som är engagerade i att äntligen få en riktig kollektivtrafiksatsning för vår region vi blev tagna på sängen av GT kampanjen och känner oss som vi hamnat i ett kraftigt underläge. Vägvalet behandlar oss nedlåtande och utnyttjar sitt försprång för att låtsas att vi skulle vara okunniga etc.

Hårda tag på tillväxtkritiska kanten

Jag följer ett twitterflöde där Theo Papaioannou (Vägvalet) använder mycket hårda ord i debatt med Ulf Kamne (Miljöpartiet) och avslutar med detta.

Läs blogginlägg - Missförstånd och billiga insinuationer från

Det är hårda tag på den tillväxtkritiska kanten i politiken. Jag kan ju inte annat än att tycka att miljöpartiet tar poäng efter poäng. Jag är mer positiv till tillväxt än miljöpartiet men jag kan inte annat än att tycka att deras budskap är genomarbetat och hänger ihop. Däremot kombinationen att vara emot tillväxt men förespråka tillväxt av bilar det känns som en fullständigt katastrofal kombination. Ingen smart politik. Jag har ju sen tidigare ansett att Vägvalets hopkok av populistiska idéer borde få en ytterst kort period med genomslag i politiken. Det är jag nu ännu mer övertygad om.

söndag 28 juli 2013

Miljöpartiet kritiserar Göteborgs mest tillväxtnegativa parti

I Oansvarigt vägval för staden så kritiserar miljöpartiet Vägvalet på ett kraftfullt sätt för bristande insikter i den nödvändiga tillväxt och de nödvändiga förändringar som urbaniseringen innebär. 
Göteborg växer med människor som vill hit för att studera, arbeta, söka kärleken, är på flykt eller känna stadens puls. Urbanisering är ingen grumlig konsultidé utan ett globalt faktum som beror på ökad specialisering och att färre arbeten finns i jordbruket, gruvor eller likande.
Jag har ju ganska ofta varit tveksam till miljöpartiet och dess tillväxtnegativa hållning som ibland slagit över i ren nostalgi. Nu framstår de som riddare för en framtidsorienterad syn mot det riktigt nej-sägande Vägvalet vars nostalgi-tripp av någon anledning blivit långa bilköer. Jag säger Våga tro på Göteborg!


lördag 27 juli 2013

Vilka lågvattenmärken i GP.

Igår publicerade vägvalet en artikel med rubriken Göteborg blir inte bättre av fler invånare som misstolkat budskapet om en arbetsmarknadsregion för att tillföra idéer och arbetstillfällen. Fler arbetstillfällen kan förstås betyda att Göteborgs befolkning växer men framför allt betyder det att människor i orter som Herrljunga, Borås och Trollhättan får en bra möjlighet att samarbeta med oss i Göteborg så att de inte tappar invånare. Många orter i Västergötland långt från järnvägen kämpar hårt med avfolkning och förtvinande service. Det som Vägvalet inte ser är att en satsning som skapar bredare mötesplatser och bra kommunikation till många orter är bra för att låta människor bo kvar där de är uppfödda. Ett stort trafikkaos med köer där kommunikationerna för västsverige möts kommer att sänka livskvaliteten för ett stort område.



Det som irriterar mig mest är dock den låga klass på faktakontroll och argumentation som kännetecknar artikeln. De väljer en tillväxtnegativ syn men drar inte slutsatsen att motorvägar och biltunnlar får ännu mindre funktion i en stagnerande ekonomi. Jag frågar mig om författarna vet speciellt mycket om samhällsekonomi eller något område relaterat till tillväxt. De börjar med att polemisera mot några som eftersträvar befolkningstillväxt till varje pris, vilka är dessa? finns det några sådana? Sen följer mängder av olika påståenden. Har de några fakta som styrker att vi får överkapacitet i järnvägssystemet? Att västlänken, tunneln, bara ökar kapaciteten mellan Göteborg och Almedal är direkt felaktigt och det låter rent konstigt att förändring av övergipande svensk infrastrukturplan "innebär inga svårigheter alls".


Idag blir det värre med en insändare som är inplacerad så att den ser ut som en debattartikel: Västlänken kommer inte förkorta restiderna och den tar debatten ner till nya bottenrekord. Genom ett långt flöde av ord och massor med små exempel på att resor mellan nuvarande knutpunkter och lämpligt uppfunna sådana så kommer författaren till den absurda slutsatsen enligt rubriken. Att det framför allt är nya respunkter som öppnas för snabb transport missas helt. Jag säger bara  


Usch vilket bottennapp.


tisdag 23 juli 2013

Göteborgs stads fördelar gör Västlänken lönsam

Trafikverket: Västlänken lönsam och det visade inte de första kalkylerna. Vad är skillnaden? Jo skillnaden är att nu tar kalkylen hänsyn till den avlastning Göteborgs övriga kollektivtrafik får. De spårvagnar och stombussar som inte längre behöver trängas i centrum för nu finns det snabbare kollektivtransport. Alla besparingar på förare, drivmedel och underhåll som Göteborgs stad kan göra. Eller som någon sa:

Staten betalar Göteborgs tunnelbana


Var det för att Trafikverket hade ett rent statligt perspektiv som det inte var med från början. Har Göteborgspolitikerna missat vilket kanonavtal de skrivit eller ville de inte skapa avundsjuka? Det är i alla fall dags nu att påpeka hur bra Västlänken är för Göteborg.



söndag 21 juli 2013

Finansiering

Nu dyker det upp mängder av alternativa förslag till västlänken. Nej vi är inte alls emot kollektivtrafikutbyggnaden, vi har det här fina alternativet med högbanor, med spårvagnstunnlar och satsningar där det behövs. I mitt förra inlägg Den mycket lönsamma tunneln demonstrerade jag att västlänken är ett mycket lönsamt projekt och den öppning många verkar tro det finns för alternativa idéer är kanske inte så stor. Det kan visa sig vara betydligt mindre lönsamma eftersom det i stort sett alltid funnits ett av trafikverket utrett alternativ som liknar dem.

Nu tänker jag däremot ta upp ett annat perspektiv, dvs finansiering. Dessa alternativa förslag kommer aldrig att genomföras eftersom de aldrig kommer att lyckas ordna ens en i närheten av lika bra finansiering som västlänken har. Göteborgs stad betalar 1,25 miljarder av 34 miljarder, dvs inte ens 4% av kostnaden för västsvenska paketet och det finns ingen anledning att tro att Göteborg skulle betala mer till just västlänken, nej snarare kan man räkna med att Göteborgs pengar i stort sett oavkortat går till övriga kollektivtrafikförbättringar. Kommer statens 17 miljarder gå till högbanor, kommer region Halland betala spårvagnstunnlar eller kommer Västra götalandsregionen stödja något alternativt förslag med extra pengar? Svaret är förstås nej. Trängselskatten är dessutom så fördelaktigt utformad för Göteborg så att enbart hälften av de 14 miljarderna betalas av oss i Göteborg dvs 7 miljarder. Det betyder att 26 miljarder pumpar resten av landet in i Västsvenska paketet och Norrköping, Varberg mfl städer står beredda att ta över dessa pengar så några alternativa satsningar kommer det inte bli.

Nu ska vi då studera möjligheterna för Göteborgs stad att genomföra kompletterande kollektivtrafiksatsningar:: snabbspårvagnar, pendel till Angered, utbyggt stombussnät, tunnlar, terminaler och servicefunktioner. 1,25 miljarder finns att tjäna på slopad västsvenskt paket, P-avgifterna går nog att höja mer ifall pendlare slipper trängselskatt men det rör sig om pengar som inte räcker till underhåll av kollektivtrafiken. Då finns det en mycket viktigare effekt som verkar åt andra hålllet. Ifall Göteborg får en riktig kraftfull pulsåder för trafik genom de centrala delarna så kommer tidsvinsterna öka för alla kringliggande satsningar. Då kommer spårvagnstunnlar bli lönsamma för att i andra änden av tunneln finns snabb trafik till mängder av destinationer. Mängder av projekt kommer att bli lönsamma tack vare västlänken och detta kommer att ha en mycket större effekt än de besparingar som skulle kunna göras. Vi får inte låta snålheten bedra visheten för västlänken kommer att bli en möjliggörare när det gäller andra kollektivtrafiksatsningar.

Det kommer inte att bli några alternativa satsningar på kollektivtrafik i Göteborg istället för västlänken och möjligheterna för Göteborg att finansiera kolllektivtrafiksatsningar utan västlänken kommer att minska.





fredag 19 juli 2013

Den mycket lönsamma tunneln

Från Vägvalet och andra nej-sägare så upprepas "den olönsamma tunneln" som ett mantra för att hävda att Västlänken inte gör någon nytta. Det är faktiskt riktigt falskt och jag ska demonstrera i tre steg hur enormt viktig och nyttig den är för Göteborg och regionen.
Till att börja med så kommer förstås tunneln att göra nytta:

  • De som driver kollektivtrafik kommer att med den nya bättre infrastrukturen, minska sitt underhåll och kunna erbjuda mycket bättre service till lägre kostnad

  • Göteborgs stadsmiljön kommer att förbättras med bättre mötesplatser, trivsammare gator och smidigare och säkrare sätt förflytta sig.

  • Mångder av allvarliga problem med köer, trafikskador, buller och slitage kan åtgärdas.

  • Göteborgs vägnät och P-platser kan få kraftig avlastning när fler väljer kollektivtrafik åtminstone för delar av sin resa.

  • Flera nya resmöjligheter kommer att knyta ihop regionen och ge enskilda individer starkt förbättrad livskvalitet.







Alla de här positiva sakerna kommer förstås gör att västlänken tjänar in sin investering förr eller senare men när staten ska bedöma lönsamhet vill de använda strikta kriterier. De vill att investeringen ska tjäna så mycket pengar åt oss svenskar varje år så att det är bättre än de alternativa sätten att använda pengarna. Trafikverket: Västlänken lönsam visar att även denna aspekt är uppfylld.





Västlänken är oerhört viktig för Göteborg men kanske inte för Sverige visar på  att ifall man tar ett Göteborgsperspektiv så kommer lönsamheten för de pengar vi Göteborgare tillför bli så många gånger större än för staten. Vi får ju all nytta men betalar bara en mindre del. Tar vi sen också med att investeringarna generar både jobb och kunskapsuppbyggnad är i vår region så är det hur tydligt som helst att tunneln kommer att vara oerhört lönsam för oss Göteborgare.










torsdag 18 juli 2013

Folkomröstningsfrågan

Vägvalets ledare Theo Papaioannou säger om folkomröstningen att "Frågan är redan formulerad" och ser inte alls de svårigheter som de flesta andra partier gör. Jag har också kommit fram till hur frågan borde formuleras men det är inte på samma sätt som Theo förespråkar. Till skillnad från vägvalet känner jag dock respekt för kommunledningens svårigheter när det gäller detta. Det kommer finnas flera "självklara" svar på hur de ska göra.

Vägvalet vill att frågan ska vara ja eller nej till trängselskatt. Det är förstås självklart att de önskar detta, vem vill inte slippa en skatt, finns det någon vars spontana reaktion på skatt är något annat än "nej jag vill slippa". Problemet är dock att vad är det egentligen de som skrivit på namnlistan vill. De måste ha haft någon tanke om besparingar eller alternativ finansiering.

Vägvalet har tydliggjort hur de ser alternativet till trängselskatten i Ett alternativ till det västsvenska paketet.
  1. Istället för västlänken vill de ha en mycket billigare pendeltågsslinga som i och för sig innebär något ökad turtäthet på pendeltågen men gör kaoset vid centralstationen värre, inte är till någon nytta för fjärrtågen och inte alls addresserar behovet av att nå flera knutpunkter i centrala Göteborg.
  2. När det gäller övriga investeringar i kollektivtrafik så halverar de dessa.
Detta förslag är helt lik deras argumentation där kommunalskattehöjningar inte alls finns med och där de faktiskt inte är så blåögda att de tror att staten går in med mer pengar ifall vi Göteborgare säger nej. Det är tydligt att deras alternativ handlar om att göra besparingar på kollektivtrafiken medan Göta älv bron och Marieholmstunneln i stort sett aldrig nämns. I Angrepp på kollektivtrafiken går jag djupare in på deras argumentation och här konstaterar jag att den bygger på besparingar på kollektivtrafiken. Frågans formulering ska bygga på hela deras argumentation och för mig finns det bara ett rimlig sätt att göra den:
Ska vi behålla satsningen på kollektivtrafiken och betala den med trängselskatt?
Denna fråga avspeglar vägvalets argumentation och ger oss medborgare chans att se resultatet av vår röst. Den som hoppas på besparingar på vägnätet eller statliga pengar istället kan se att det inte finns med som ett möjligt resultat.
.

tisdag 16 juli 2013

Våga tro på Göteborg

Det finns en hel del stagnerande städer runt om i världen. Stadskärnan har förvandlats till en genomfart för bilar, husen förfaller och alla människor flytta ut och man kan bara träffa på dem vid olika shoppingdistrikt i närheten av de stora bilvägarna. Företagen har stora problem för det uppstår på alldeles för lite nya idéer när människor inte möts annat än i affären.

Theo Papaioannou berättar i sitt inlägg Göteborg i förhållande till omvärlden om hur mycket bättre förutsättningar Stockholm och Malmö har och hur blåögda de är som tror att Göteborg kan hävda sig. Det är lyckligtvis inte speciellt trovärdigt för jag vill verkligen att vi ska våga tro på Göteborg.

Göteborg har sedan länge varit porten ut mot havet för den stora kornboden i Västergötland, porten in från havet för hela vår stora omvärlds utbud. Fartygstransporter minskar förvisso men för miljöns skull får vi allt hoppas att sjöfarten inte minskar allt för mycket. Oavsett flyg eller båt kommer omlastning för färder till fjärran land vara viktigt för vår knutpunkt. Det finns ingen anledning att tappa modet.

Det viktigaste skälet till att tro på Göteborg är dock en fråga om intellektuellt kapital och även om huvudkontoren och ekonomerna hamnar i Stockholm så kan ingenjörerna och de som kan produktion vara en viktigare konkurrensfördel. Vi ska dock inse att ensam är inte stark och det är när vi samarbetar inom regionen som vi kan lyckas helt. Att den snabbväxande kedjan Gina Tricot har sin bas i Borås är ingen slump utan beror på att det finns så mycket kunnande kring textil och kläder i bygderna där. Trestadsregionen norrut är väl lite tilltufsad av motgångar men de är tillbaka på banan och den nya vägen dit nästan färdig. Vilken mängd industrikunskap det finns att samarbeta med där. Stenungsund och kemi, hela bohuskusten upp med kunskap om havets möjligheter, framtidskunskap, Alingsås och hallandsstäderna det finns så mycket möjligheter.

Visst vet vi i Göteborg mängder av saker vi är bra på och saker där vi och våra grannar kan göra fantastiska saker för framtiden. Visst ska vi våga tro på Göteborg.





måndag 15 juli 2013

Snabbgående kollektivtrafik för samhällets möten

Jag tar ett citat ur en sociologisk vetenskaplig artikel som utgångspunkt för en diskussion om den goda staden. Artikeln är "The sociology of urban public spaces" och citatet är:

It seems that only a dense network of public transportation, such as a subway system combined with an efficient bus network can guarantee economies of energy and offer public spaces accessible to all.

Artikeln refererar till flera källor kring varför vi behöver allmänna platser (public spaces) för att stimulera de möten som behövs för ett samhälle som utvecklas. Den diskuterar i vilka olika former dessa allmänna platser kan uppstå med talrika referenser till olika vetenskapliga resultat. Den är kort sagt in mycket bra summering av vetenskapens ståndpunkt när det gäller vad som behövs för att skapa den goda staden som utvecklas.

Vad är det då för slutsats som dras i citatet. Jo efter att ha övervägt olika alternativ och konstaterat att de drabbas av olika negativa effekter där begreppet "urban sprawl" sammanfattar dessa bäst så dras slutsatsen att den enda bra vägen att utveckla en större stad är genom satsningar på en kollektivtrafik som består av både snabbgående "tunnelbana" och bussar som dess komplement.

Vilken slutsats vetenskapens ståndpunkt pekar ut kring behovet av västlänken är inte svårt att förstå.



Slutsatsen handlar om att det behövs mer än spårvagnstrafik även om vi kör med dubbeldäckare i Lilla London.

Referenser

1."The sociology of urban public spaces" http://stephane.tonnelat.free.fr/Welcome_files/SFURP-Tonnelat-published.pdf

fredag 12 juli 2013

Utveckling med infrastruktur

Vi ser hur Stockholm och Malmö drar ifrån när det gäller att skapa arbeten och företagande och jag drar förstås slutsatsen att deras infrastruktursatsningar bär frukt. På Twitter märker jag hur de som driver linjen Nej till trängselskatt hävdar att det inte alls är så utan att det skiljer på andra förutsättningar som läge och formell status.

Jag repeterade lite kulturgeografi om hur människor och företag väljer att bo och verka beroende på landskap och infrastruktur och gjorde sedan en rejäl djupdykning inom sociologi för att se vilka drivkrafterna är. Hamnar broar, vadställen och skyddade platser var det som drev skapandet av de tidigaste orterna. Mänskligt skapande samverkade med de förändringar som uppstod i handelsvägar och nya influenser.

Det finns en stor sociologisk kraft i att samlas kring stora gemensamma utmaningar och investeringar får inte bara de direkta effekterna i arbetstillfällen och de nyskapade möjligheterna. Den kanske största effekten handlar om kunskaps och nätverksbyggande mellan människor. Effekter som leder till uppfinningar och entreprenörsskap.

måndag 8 juli 2013

Angrepp på kollektivtrafiken

Staten utformade västsvenska paketet med en tydlig önskan om avgiftsfinansiering och är de som har möjlighet att besluta om detta. Detta är inte något vi Göteborgare behöver känna oss ansvariga för men det innebär samtidigt att statens pengar till infrastruktur kan tas tillbaka vid ett nej till trängselskatt.

De som drivit nej till trängselskatt har inte varit överdrivet tydliga eller samstämmiga i vad som ska bort så vi får nog göra en liten analys av konsekvenserna. Kommunalskattehöjning är inte realistisk, ingen verkar tro det. Egentligen alla investeringar utom västlänken är för små för att göra tillräcklig effekt. Studerar man det Vägvalet säger är det mest kritik av själva trängselskatten men också av västlänken som dyr, krånglig och onödig. De kritiserar västlänken men har inte något tydligt alternativt förslag.

Enda rimliga slutsatsen är att de vill ta bort västlänken och inte bryr sig om att ersätta den med något annat. Då västlänken är till för att lösa upp den kollektivtrafikutmaning vår region står inför går det inte att se ett nej annat än som ett nej till kollektivtrafik.Vi ser hur andra regioner utvecklas mer genom att hela regionen knyts ihop med kollektivtrafik, vi hör spårvagnarna långsamt gnissla sig fram och märker hur affärerna flyttar ut från centrum. Allt beroende på en eftersatt kollektivtrafik. Staten har gett oss korten att spela och alternativen är ingen trängselskatt i stad med usel kollektivtrafik eller trängselskatt i en stad med moderniserad kollektivtrafik.

Vi behöver försvara en satsning på kollektivtrafik, vi alla Göteborgare.





lördag 6 juli 2013

Kampen för demokratin

Kampen för demokrati har alltid varit svår ända sedan hövdingar och kungar röstades fram i samhällssystem som inte hade någon som helst aning om begrepp som yttrandefrihet och minoritetsskydd, i en värld där den starkes rätt gjordes om till något ädelt och hjältemodigt i form av dueller och förkämpar.

Nu är det i Sverige aktuella kampen en som ofta handlar om långsiktighet kontra kortsiktighet. De politiska partierna tappar medlemmar och värst är det med ungdomsförbunden men människor är inte mindre politiska utan olika nätverk och organisationer drar igång starkt kring olika frågor. Det här är nog en trend som är svår att ändra men den erbjuder en enorm utmaning när det gäller att behålla en långsiktig utveckling i vår demokrati.

Trängselskattefrågan belyser tydligt de svårigheter vi står inför när det gäller att ha en långsiktig politik. För det första har frågan varit i långbänk pga att det är en svår framidsfråga där ständigt nya alternativ dyker upp men nu när folkomröstningens frågeställningar ska arbetas fram så blir det också tydligt hur olika beslut följer på varandra och att ett långsiktigt och helhetsinriktat agerande är en nödvändighet. Det blir också tydligt hur beroende vi är av beslut av andra delar i samhället och i processen när ett redan fattat beslut ifrågasätts dyker det upp rena moment 22 situationer när vi vill undvika att föregå ett beslut i ena eller andra riktningen.

Att begreppet populistiskt är på väg att bli uttjatat får inte hindra oss att kräva av vår demokrati att den klarar av att sortera bort förslag som inte leder rätt långsiktigt!