torsdag 9 december 2021

Ett svårt vägval

 Vi kan uppmärksamma hur båda extremerna växer till sig i styrka. Nationalism mot socialism, ett polariserat Sverige där många har slutat tala om utveckling. Jag frågar mig sorgset varför människor har glömt bort den välfärdsutveckling som helt andra partier varit med och skapat.


Vår välfärdsutveckling under socialdemokrater och mittenpartier har under de senaste 100 åren varit så stark ända sedan liberalen Nils Eden både införde allmän rösträtt för kvinnor och män samt åttatimmarsdag.

Istället för att lyfta liberalismen för den utveckling och välfärd den har skapat över hela världen så börjar de stora partierna att buga och bocka inför extremerna i någon underlig ambition om att få mer inflytande som inte leder till något positivt.



Nu växer de extremsocialistiska krafterna sig  mycket starkare. Vänsterpartiet ändrar sitt partiprogram och låtsas att de är positiva till företagande, prestation, ägande mm men det är rent utanverk där de pratar om gemensamt ägande som ett eftersträvansvärt mål med udden mot de som har fått det bättre. Deras insatser från företagande handlar om att hålla olönsamma företag under armarna och inte att uppmuntra risktagande och stora arbetsinsatser i tuff konkurrens.

Läser man detaljerna är inte ens ett litet privat husägande förskonat från deras avundsjuka. Inget som är viktigt ska gå att köpa så skillnader i prestation ska inte löna sig.

De beskriver det som så orättvist och sorgligt ifall sjuka, arbetslösa äldre, glesbygdsbor, ensamstående, kvinnor, pensionärer, okunniga, ... får en sämre välfärd och vi kan alla hålla med men .....

Tänker man ett varv till så går det ändå inte att göra det olönsamt att arbeta för samhället behöver att människor vinner på att anstränga sig, jobba långa dagar, klara svåra utmaningar och använda sin kreativitet för samhällets bästa.

Det finns obehagliga likheter hos de två extremerna för båda kräver kontroll. De vill minska friheten. De vill bestämma vilka som är värda att ha det bra.