fredag 30 januari 2015

Folkpartiets förslag om integrationen är heta

Jag tänker ta debatten om integration säger den folkpartistiska riksdagsledamoten Robert Hannah och jag citerar:

Allt pekar på att det parti som öppet vågar tala om våra integrationsproblem och som har politiska lösningar på dessa kommer stärka förtroendet för demokratin, uppfattas som mest regeringsdugliga och vinna väljarnas förtroende. Jag tänker se till att det blir Folkpartiet.

Det känns nu som att debattartikeln Effektivare integration med försörjnings- och språkkrav lyckas röra om rejält i grytan. Aftonbladet får nyhetsartiklar för flera dagar och folkpartiet mängder av medieexponering, Birgitta Ohlsson, Frida Johansson Metso och flera andra av våra topp-politiker är engagerade mot förslagen. Är det kanske några ömma tår och tabun författarna lyckas nå?

Artikeln Vi vill inte alls splittra familjer tycker jag lyckas väl med att förklara försörjningskravet vid anhöriginvandring men det är klart att det här med att ge ökad frihet till den som kan försörja sig själv, det är en känslig fråga. Det är inte något som ska drivas utan en rejäl debatt. 
De av våra politiker som har ett gediget långt engagemang i invandringsfrågor ska definitivt få inflytande över det här förslaget men jag vill att vi också tar oss an den principfråga som egentligen alla förslagen lyfter.


Ska förmåga att försörja sig själv ge större frihet än till den som lever på bidrag.

Den liberala frihetstanken handlar ju om friheten att skapa sin egen tillvaro. Den här heta debatten ger oss ett fantastiskt tillfälle till förnyelsediskussion kring hur en stark medmänsklig solidaritet kombineras med liberalismens grundläggande friheter. En spännande debatt som handlar om rågången mot socialismen, en spännande debatt som jag gärna vill ta, en debatt som kan vara helt rätt för folkpartiet.

onsdag 28 januari 2015

Jättegrottan, Gårdaalternativet rena skämtet

Gårdaalternativet tar upp svårigheterna med bangårdarna och Kostnader med Gårdaalternativet tar upp vilken glädjekalkyl de har hittat på. Det känns dock som att vi hanterar detta alternativ väl snällt av respekt för de äldre Chalmersingenörer som står bakom det.


Det innebär en jättegrotta på 250*500 meter plus alla anslutningar till denna. Mer än dubbla volymen för alla Västlänkenstationerna.


När man inser storleken på grottan går det att räkna på kostnaden och snabbt är man uppe i samma storleksordning på kostnad som Västlänken.


När man inser storleken på grottan och alla anslutningar, sprängningar etc. som är troliga så går det också att inse vilka stora risker egentligen större delen av stadsdelen Gårda löper.


Slutligen med cirka 100000 arbetsplatser i stadsdel Centrum och att tyngdpunkten för arbetsplatser hamnar någonstans mellan Centralen och Järntorget, lite söder om linjen mellan dem. Att då flytta vår centralstation längre bort från denna tyngdpunkt, att flytta den bort från överfarten till Hisingen innebär att drygt 20 000 pendlare får i genomsnitt flera minuter längre restid. 67000  besökare till Göteborg C, 90000 tillsammnans med Nils Ericsson Terminalen får också denna genomsnittligt högre restiden då det inte bara är arbetsplatser utan även boende som har sin tyngdpunkt tydligt väster om Gårda.

tisdag 20 januari 2015

Tidningskampanjer mot partier

Sverige har ju en historik av en borgerligt dominerad tidningsmarknad. Alliansen vinner nästan alla valdebatter i alla tidningar men i övrigt har nyhetsrapporteringen en stark strävan efter opartiskhet. Nu har GT slagit in på en ny linje med kampanjjournalistik som de också marknadsför som spännande och nytänkande. Jag tror dock att de helt missat att inse hur lätt de då renodlat ses som en politisk motståndare och deras förmåga till allsidig granskning blir lidande.

Nu menar jag inte politisk kampanj är omöjligt för en tidning. Jag menar bara att det finns avsevärda risker med den. GTs kampanj för folkomröstning är ett utmärkt exempel på detta för fylld av hårda ord mot ledande politiker klarar den ändå den stora fällan om att upplevas som en politisk part. Däremot har den bittra resan efter folkomröstningen inneburit mycket större risker med hyllningar till avhoppare från politiska partier och beskyllningar av s-pampen för mutbrott. Framför allt bland socialdemokrater har man kunnat observera en allt bittrare syn på GT som en politisk motståndare.

Då borde GT sett detta som varningssignaler för att de ligger farligt till när det gäller att upplevas ha allsidig nyhetsbevakning. Att då blåsa upp vad jag menar är en Freudiansk felsägning av Lena Malm är helt fel taktik och riskerar att cementera dem som politiska motståndare. S-partiet mot GT-partiet.







måndag 19 januari 2015

Statistik för Göteborg

Det här är ett inlägg som är tänkt att leva och förändras fullt med olika intressant observationer hämtade från Statistik Göteborg.

Den första observationen handlar om den ojämna fördelningen av arbetsplatser i Göteborg. 153000 arbetsplatser i de tre stadsdelarna centralt och 85 000 i de tre stadsdelarna på Hisingen och 71000 i övriga stadsdelar. Arbetande inom egen stadsdelsnämnd.

torsdag 15 januari 2015

Varför Wannholt tror att det han säger är sant

Jag har ju tidigare sagt att Det var en lögn om det Martin Wannholt hävdade strax innan folkomröstningen. Nu var jag på ett panelsamtal med bland annat honom och ganska få åhörare så det var lättare att se och förstå honom. Nu är det istället helt klart att han är fullständigt inkörd på att vi ska bygga för ännu snabbare biltrafik överallt. Det är inte bara en förtjusning i bil utan ett slags orealistiskt fokus som bortser från att urbanisering, säkerhet och miljö pekar på att vi inte kan fortsätta bygga för snabbare och mer biltrafik centralt. Varför inte välja att använda bil bara när det är viktigt?



Då anser han att Västlänken projektet måste bekosta en biltunnel i Korsvägen så att bilar kan färdas snabbare där än nu, då måste biltrafiken i både Haga och vid Centralen ha dyra lösningar för att gå ännu fortare för ännu fler. Då kan vi inte nöja oss med att köra bil när dess flexibilitet är viktig för oss utan måste välja en gles stad med köer. Då kan vi inte välja att använda bil när det är bra för oss utan låser oss i ett bilsamhälle där vår tid försvinner i bilen. Varför välja att tro på Wannholt när hans mörkblå visioner inte leder till något gott?








måndag 12 januari 2015

Dags för en till kupp?

När det var några veckor kvar till valet så kändes det som att argumenten blivit förnuftigare och att vi gick mot en ganska trygg seger för ja i folkomröstningen. Sen kom Wannholt med extra stort uppslag i GP och påståenden som på politikervis var väl inlindade. Det var en välplanerad kampanj som skulle lukta politisk skandal så att själva sakfrågorna kom i bakgrunden.Något som andra medier skulle vilja göra uppföljare på.

Nu kommer GP med listan över de mäktigaste under 2014 och på fjärde plats kom han in:


4. Martin Wannholt, kommunalråd Samverkande göteborgare. Vände, med en debattartikel i GP, på egen hand opinionen i trängselskattefrågan veckan före valet. Hur mycket makt han kommer att få under 2015 är en helt annan fråga.

Kommunalråd Wannholt visade sig ha mycket makt under 2014 och han fick tidningarna att hylla honom. Det man nu undrar över är hur det blir 2015?



Stödet från tidningarna är oförminskat så den maktpositionen har han kvar. Det är förstås tydligt att inget etablerat parti vill samarbeta med honom och ingen litar på honom. Hans påståenden inför valet har förstås grundligt dementerats  Det var en lögn men ändå är det nog inte något som nått den breda allmänheten. Det drar ihop sig till kommunfullmäktige beslut kring trängselskatten så något försök till att få samma makt som förra året satsar han nog på. Jag känner mig inte lugn denna gång.

tisdag 6 januari 2015

Socialismens stora fel

Jag börjar med att uttrycka min respekt för socialdemokraternas kamp för solidaritet och mot extrema skillnader i ägande. Det är långt ifrån alla som kallar sig socialister som driver dess galna utopi. Däremot är det många som tycker att "till var och en efter dess behov" låter fint trots att det i andra änden betyder att ingen får behålla rätten och friheten till att njuta belöningen av det egna arbetets resultat.

Själva tanken om att någon som behöver leva på andras prestationer ska ha det lika bra är som en röta för samhället.

1. Urgröpt arbetsvilja. Solidariteten fungerar ofta först men när en enda skaffar egna fördelar genom att inte arbeta för det gemensamma så faller systemet som dominobrickor.

2. Allmänningens tragedi. När en enskild kan använda resurser och alla får konsekvenserna så överutnyttjas resursen och ger mindre och mindre.

3. Fel människor lyfts. Det lockar till sig och ger utrymme för att breda ut sig för de lata och okunniga medan de flitiga och duktiga marginaliseras.