fredag 1 juli 2016

Populismens demokratisyn

Innan Sovjetunionens fall så var det tydlig skillnad med två olika syn på demokrati. Den "demokratiska" tyska staten DDR hävdade att värderingar kring jämlikhet och likformiga möjligheter gav ett mer riktigt folkvälde än åsiktsfrihet etc. Det som förtydligades som den liberala demokratin med tryckfrihet, minoritetsskydd etc.fick efter detta brett genomslag och stöd även av socialdemokratiska partier och en del partier längre åt vänster. Socialismens betoning av värdegemenskap istället för fri debatt levde dock kvar som ett perspektiv på demokrati.

Nu dyker det dock upp en hel del populistiska partier och organisationer, de får allt större genomslag. Det blev ytterst intressant att upptäcka de förespråkar en ny syn på demokrati. Ingen har väl missat att populister är mycket aktiva när det gäller att debattera demokrati men färre har väl funderat på vad deras budskap är, så även jag tills alldeles nyligen. De betonar engagemanget hos en grupp, de talar om det folkliga och förtydligar ofta det med exempel på åsikter och värderingar hos en typgrupp. De tycker om web-paneler och omröstningar där de som är mest engagerade kan rösta fler gånger och där de ointresserade avstår från att tydliggöra sin åsikt. Det är en kampdemokrati där engagemang väger tyngre än den liberala demokratins sakdebatt. Den skiljer sig den socialistiska demokratisynen genom pragmatism inför hur den ser på in viss fråga men liknar sedan denna i att den uppmanar till uppslutning kring gemensamma värdering.

Tre olika perspektiv på demokrati: värderingar, argument och engagemang. Hur ska de balanseras?