Allt pekar på att det parti som öppet vågar tala om våra integrationsproblem och som har politiska lösningar på dessa kommer stärka förtroendet för demokratin, uppfattas som mest regeringsdugliga och vinna väljarnas förtroende. Jag tänker se till att det blir Folkpartiet.
Det känns nu som att debattartikeln Effektivare integration med försörjnings- och språkkrav lyckas röra om rejält i grytan. Aftonbladet får nyhetsartiklar för flera dagar och folkpartiet mängder av medieexponering, Birgitta Ohlsson, Frida Johansson Metso och flera andra av våra topp-politiker är engagerade mot förslagen. Är det kanske några ömma tår och tabun författarna lyckas nå?
Artikeln Vi vill inte alls splittra familjer tycker jag lyckas väl med att förklara försörjningskravet vid anhöriginvandring men det är klart att det här med att ge ökad frihet till den som kan försörja sig själv, det är en känslig fråga. Det är inte något som ska drivas utan en rejäl debatt. De av våra politiker som har ett gediget långt engagemang i invandringsfrågor ska definitivt få inflytande över det här förslaget men jag vill att vi också tar oss an den principfråga som egentligen alla förslagen lyfter.
Ska förmåga att försörja sig själv ge större frihet än till den som lever på bidrag.
Den liberala frihetstanken handlar ju om friheten att skapa sin egen tillvaro. Den här heta debatten ger oss ett fantastiskt tillfälle till förnyelsediskussion kring hur en stark medmänsklig solidaritet kombineras med liberalismens grundläggande friheter. En spännande debatt som handlar om rågången mot socialismen, en spännande debatt som jag gärna vill ta, en debatt som kan vara helt rätt för folkpartiet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar