Jag gör reklam för Skollyftet

Det får vara ett slut på kommunernas negativa syn på utbildning och deras dåliga behandling av lärare. Det behövs en kraftsamling av alla lärare kring att lyfta skolan tillsammans men på olika sätt och utifrån olika utgångspunkter. Jag rekommenderar: skollyftet.se

Läs mer om olika kompetens, specialisering och ledarskapet för detta

Besök min skolblogg och inlägget Ledarskap för bra kompetens.

En paus i bloggen

Jag brinner för socialliberala idéer och tycker Jan Björklund gör mycket rätt för skolan, Maud Olofsson gör mycket rätt för näringslivet och miljön och Anders Borg mycket rätt för svensk ekonomi. Mina förhoppningar är stora på en förändring av socialdemokraterna mot en realistisk politik med ekonomiska åtgärder som fungerar. Jag orkar dock inte riktigt hänga med i alla politiska frågor just nu utan tar en paus från partipolitiska ställningstaganden.

Jag brinner däremot för en bra skola där vi har koll på att alla elever får bra undervisning och där vi gör något åt problem så min skolblogg kommer inte att sova. Besök gärna Jan Lenander - Lärare är bra att ha, blogg. Dessa frågor är avgörande för vår framtid.

Viktiga skolfrågor

I Lös skolproblem funderar jag på att skolor är handfallna inför allvarliga problem kring att ge eleverna kunskap. Jag följer upp detta med vad som behövs för att Ge eleverna kompetenta lärare och avslutar denna trestegsraket med att diskuterar undervisningsformer och lyfta fram elevernas rätt till Strukturerad lärarledd undervisning. Tre viktiga saker för rätt fokus i skoldebatten.

Dags med uppföljning av det viktigaste

I Ständigt denna utvärdering så diskuteras hur oerhört ovant riktig uppföljning känns i skolans värld och i Ge eleverna kompetenta lärare så funderar jag kring hur det här med obehöriga lärare överhuvud taget kunnat bli vanligt. Den slutsats som närmar sig är att de hänger ihop och den vansinniga användningen av obehöriga lärare kan förklaras med att det inte syns vilka oerhört negativa konsekvenser det får på elevernas kunskap.

En av förklaringar till förändringsovilja blir också tydlig. Ungefär samtidigt som man började ta in många obehöriga lärare så började man införa arbetslag fokuserade på elevgrupper och idéer om utökat samarbete. När jag inser att detta ofta användes för att tvinga en duktig behörig lärare att täcka upp för en okunnig obehörig så blir det väldigt självklart varför arbetslag ofta stötte på mycket motstånd.

Jag har tidigare tagit upp Sveriges kommuner och Landsting i SKL trampar ner oss alla och funderingar kring att det är en parallellstatlig organisation som minskar demokratin. Även om mina exempel ofta är hämtade från skolans värld så anser jag att dessa tankar kan generaliseras till i stort sett allt som SKL sysslar med. Nu tänkar jag dock bredda frågan till att inte handla om en organisation som försämrar beslutsprocessen utan föra fram en tes om vad som är det skadliga. Det är intressant att studera hur uppföljning av det viktigaste fungerar.

Statliga, kommunala, företagsstrukturer hamnar ibland i upplägg som innebär att de inte följer upp det viktigaste. En skola som inte följer upp hur mycket kunskap eleverna får, en äldreomsorg där man inte vet hur de äldre mår eller en avdelning på ett företag som suboptimerar mot fel produkter i samtliga fall missar man att ta reda på det viktigaste. Det är dags att vi börjar genomlysa kommunernas verksamhet och studera vad de följer upp. Kommunernas verksamhet är central för vår framtid och mycket görs bra men jag ser ett sätt att lokalisera det som de inte klarar av.

Betala för resursutnyttjande med råge, men inte mer

I Skatteslaget i luften lyfter författarna fram att koldioxidskatterna kan ha nått nivåer som betydligt överstiger vad de framtida kostnaderna kommer att bli. Jag är lite tveksam till importskatterna som föreslås i artikeln och tycker de liknar tullar och kan krångla till handel mellan olika länder men tror precis som författaren att det är dags att för fler och nya sätt att låta de som använder en resurs få betala för den framtida påverkan fullt ut. Jag referar till mitt tidigare inlägg En marknadsekonomi som tar hänsyn till hållbarhet och lyfter fram att målet ska vara är att låta alla få betala fullt ut för allt utnyttjande av naturens resurser. 

Ett kunskapsparadigm för vår värld

Arbetsmarknad, utveckling och utbildning är ett fokus på skolan som jag argumenterar starkt för i bloggen  Lärare är bra att ha och i mitt förra inlägg Kunskap och att lyda auktoriteter så diskuterar jag i  vilken mån kunskapsfokus leder oss rätt och drar slutsatsen att kombinationen med annat är nödvändig men att prioriteringen av kunskap är viktig för att de andra ska leda rätt.

För att förstärka detta vill jag berätta lite om kontext, dvs i vilket sammanhang kunskapen kommer till. Medvetenheten om vikten av detta börjar växa till sig inom skolvärlden men jag låter som ofta Gertie Hammarberg Tersmeden bidra med en berättelse Platsens historia ovärderlig i undervisningen där ett förmedlande av värderingar och tankar sker med hjälp av en plats. Helena von Schantz får bidra med hur kontroversiell kunskapens röst kan bli men hur viktig den är i Den konflikträdda brandfacklan.