lördag 29 januari 2011

Ett kunskapsparadigm för vår värld

Arbetsmarknad, utveckling och utbildning är ett fokus på skolan som jag argumenterar starkt för i bloggen  Lärare är bra att ha och i mitt förra inlägg Kunskap och att lyda auktoriteter så diskuterar jag i  vilken mån kunskapsfokus leder oss rätt och drar slutsatsen att kombinationen med annat är nödvändig men att prioriteringen av kunskap är viktig för att de andra ska leda rätt.


För att förstärka detta vill jag berätta lite om kontext, dvs i vilket sammanhang kunskapen kommer till. Medvetenheten om vikten av detta börjar växa till sig inom skolvärlden men jag låter som ofta Gertie Hammarberg Tersmeden bidra med en berättelse Platsens historia ovärderlig i undervisningen där ett förmedlande av värderingar och tankar sker med hjälp av en plats. Helena von Schantz får bidra med hur kontroversiell kunskapens röst kan bli men hur viktig den är i Den konflikträdda brandfacklan.

Kunskap och att lyda auktoriteter

Förintelsedagen startade en mängd tankar och känslor och idag startar jag med att hedra offren för förintelsen ..... för att stärka medmänskligheten i oss alla. Nu har jag ägnat mig en hel del åt att förstå mekanismerna bakom och hur vi påverkas idag och hur vi bör påverkas. Jag tar min utgångspunkt i Milgram's Obedience to Authority Experiment och börjar i änden att vi alla kan gå väldigt långt när det gäller att passa in i ett socialt sammanhang och att vi har ett behov av att lyda auktoriteter. Mitt resonemang ska inte stanna där men titta gärna på youtubeklippet nedan om du inte känner till experimentet.

Vad är det då för slags auktoriteter vi är villiga att lyda i så hög grad? Experimentet handlar om en kunskapsauktoritet men vi bör fråga oss om det är den typen av auktoritet som vi oftast böjer oss för eller om det finns andra som vi kan gå ännu längre för att följa. När fursten sa till Galileo Galilei att solen rör sig kring jorden så böjde sig alla för furstens auktoritet. Dr Mengele med så mycket av kunskapssökande i sitt liv blir en symbol för att kunskapsauktoriteter behöver bekämpas men frågan är om inte Hitlerväldets auktoritet byggde på okunskap och revanschism. Var det människor med stor tilltro till kunskap som jagade iväg världens bästa forskare från Tyskland. Idag vänder vi oss ofta till människor med starka känslor som våra auktoriter, människor som visar stort engagemang i någon fråga blir ledare och de som presterar bra inom de mest skilda områden får besvara frågor om det mesta. Tänker vi tanken att Hitler fick mycket auktoritet genom sitt stora engagemang för Tyskland så kan vi nog känna en och annan rysning.

Kunskap är inget vaccin mot ondska men omsorg och engagemang för någon grupp är det som oftast startat de mörkaste händelserna i vår historia. Mitt val är att prioritera kunskap, inte i motsättning till andra fina värderingar utan som en förutsättning för att de ska lyckas.

torsdag 27 januari 2011

Vi ska hedra offren för förintelsen

Jag känner mig tyvärr nödsakad att börja i änden att jag är en pro-palestinier. Det är så många som vill polarisera debatten och är man för något måste man vara emot något annat. Det är så många som tror att en sorts extremism ska bekämpas med motsatta sorten men så är det inte alls för extremism bekämpas av modiga människor som står upp för tolerans, öppenhet och samarbete mellan människor med olika åsikter. Att vara för palestinierna innebär inte att man ens är emot israelerna och absolut inte att man är emot judar. När det sen gäller förintelsen är det något mycket större.

Förintelsen handlar om hur lågt vi människor kan sjunka och är något som gäller oss alla. Kunskapen ger oss alla medel att göra något bättre. Jag anser inte att Förintelsedagen ska ha sitt huvudfokus på allmänna rasismfrågor etcetera den ska ha sitt fokus på att hedra offren. På samma sätt som nazisterna gjorde allt för att judar, romer och många andra skulle förlora all sin heder så ska vi andra av medmänskliga skäl hedra just dessa offer. Vi ska göra det i förvissningen att det ger heder åt mänskligheten.

http://www.freedigitalphotos.net/images/Other_Sports_and_Lei_g225-Medaglie_p13340.html

Jag länkar till Helena von Schantz som skriver klokt och bra Sumpa inte förintelsedagen och till Bombadill med En trofé till Helena lyfter fram hennes kamp mot extremism. Jag länkar till LRs sida. Idag ska jag leta fler tänkvärda inlägg på detta tema.

tisdag 25 januari 2011

Något om skolans kris

Newsmill börjar ha en hel del intressanta artiklar om skolans kris bland annat en av mig Öka lärarskickligheten men hur men läs gärna exempelvis också Roland Sennerstams insiktsfulla artikel.

fredag 21 januari 2011

Det behövs lite mer ödmjuk orubblighet

Som en skoltanke som en lärartanke har jag formulerat mig kring att vi ofta behöver en attityd av ödmjuk orubblighet, dvs. en ödmjuk flexibilitet som dock aldrig får oss att avvika från skollagen och det nödvändiga fokuset på eleverna. Det här är dock tankar jag gärna skulle se fick lite mer genomslag i samhället som en motvikt till mycket snack och lite verkstad. Jag fixade till en vacker symbolisk bild också, jag älskar humleblomster.


Bilden är gratis att använda för alla som är positiva till lärare.

torsdag 20 januari 2011

Ja bibliotek, är en viktig politisk fråga

Sakine Madon skriver att Liberaler sviker yttrandefriheten och jag stannar kvar i en liten delfråga kring vad ska biblioteken få visa för utställningar. Liberala värderingar och yttrandefrihet är kärnvärden för mig men nu väljer jag bara en liten del av alla viktiga delar av den diskussionen men som rubriken säger något som ändå är viktigt för en liberal. På Newsmill svarar Helena von Schantz med inlägget Sakine Madon och yttrandefriheten på ett som vanligt rappt och klart sätt men det är också där principdiskussionen kring bibliotekens roll får riktig fart. Bibliotek är ju en allmän service funktion där vi vill känna att saker är allsidigt belysta men också känna att dit är vi alla välkomna. De ska vara en plats där ingen känner sin religion, sitt ursprung eller sina åsikter kränkta. Rasism, antireligiösa uttryck och nedsättande omdömen om andra människor ska inte ha en arena där. Nu har vi dock en värld där böcker om evolutionen tas bort från bibliotek och där ideologiska hänsyn hotar urvalet av böcker. Vi funderar kring de globala storföretagens (Google, Apple) regler kring sina produkter och om det inte kan innebär begränsningar i yttrandefriheten med regler kring vad som är religiöst kränkande. I Vad är hot mot yttrandefriheten? diskuteras moraliska begränsningar för app:ar etc.

Moderna bibliotek ska absolut ha en balanserad syn på vad som ska presenteras men jag tror inte det handlar om att undvika att provocera, det handlar om att erbjuda bredast möjliga utbud av perspektiv.

Interior, Folger Shakespeare Library

The digital file is owned by the Cornell University Library which is making it freely available with the request that, when possible, the Library be credited as its source.

måndag 17 januari 2011

Varför så negativt om lärare? Stefan Wahlberg, Metro krönikör

Herr Wahlberg skriver krönikor i Metro och idag ansåg han att lärare hade "tomt mellan öronen" om det inte lät sig övertalas att ge elever högre betyg. Det är verkligen hög klass på dessa krönikor. Han används ofta som juridisk kommentatör av Metro och jag undrar om det han skriver då har samma låg nivå när det gäller trovärdigheten som detta svammel om skolpolitik. Jag undrar om inte det borde bli en stor varningsflagga för att läsa Metro och Stefan Wahlberg i synnerhet. Läs gärna mer hos Bombadill. Kortet nedan har jag lånat från hans blogg (det är allmänt tillgängligt för den som är positiv till lärare).