fredag 12 september 2014

Desperata nejsägare






Nejsägarna är fullständigt desperata. Det började med trängselskatten men deras skräckpropaganda mot trängselskatten föll när folk såg de verkliga effekterna. De valde då något som de inte kände till, Västlänken, som måltavla men nu börjar det bli allt tydligare att Västlänken är för nödvändig och bra för att tas bort. Nu har då tydligen valfrågan ändrats igen till att handla om hur våra politiker sköter sig rent demokratiskt.

Jag undrar då vad valfrågan ska bli när väljarna konstaterar att socialdemokraternas och miljöpartisternas företrädare är bättre demokratiska företrädare än Vägvalets och Sverigedemokraternas. Ska vi rösta nej för världsfredens skull här näst.


Den perfekta tunnelbanan

Frågar man lite hur Göteborgs första tunnelbanelinje borde gå så är det vanligast förslaget att den ska börja i nordöst. Delar av staden kring Gamlestadstorget i kraftig utveckling och stora boendeområden som skulle ha glädje av den. Sedan är det mer jämnt mellan Västra Frölunda, Hisingen och Mölndal men vår grannkommun verkar ändå få mest stöd. Dalen Mölndal - Göteborg är ett av de områden som utvecklas mest.

Kollar man de tekniska förutsättningarna för att bygga tunnelbana i Göteborg så har vi nu nått en bra kunskap om både markförhållandena är och vilka tekniska lösningar som fungerar. Det är dock dyrt med tunnelbana som vi ser på 16 miljarder för Stockholms nya tunnelbanelinje. Lösningar för att få tillräcklig mängd resenärer och turtäthet är en viktig del av ett första projekt.

När vi ser kollektivtrafikkaoset i centrala Göteborg, när vi skakar oss fram genom centrala Göteborg på ett spårvägssystem som är typ ett sekel gammalt och har enorma restider mellan olika delar av staden då inser vi att Göteborg är i desperat behov av tunnelbana. En modern tunnelbana med rejäla avstånd mellan stationerna kan bli ett avgörande komplement till våra spårvägar, till spårvägar vars linjer inte alla behöver fastna inne vid Brunnsparken.

Tänk vi har nu möjlighet till den perfekta tunnelbanan när pendlarna från kranskommunerna gör att vi får investeringspengar och dessutom högre turtäthet. Lösningen heter Västlänken och jag tycker att våra stora tidningar helt misslyckats med sitt uppdrag när de inte lyckats belysa denna möjlighet.

söndag 24 augusti 2014

Företräder knappast partilinjen

Efter stormen om Västlänken: Nu svarar Martin Wannholt och han är självsäker på att han visst företräder partilinjen och att de här viktiga upplysningarna kommer han att få med sig de andra på att stötta. I intervjun försöker han riktigt dunka in en ren myt, dvs. att Västlänken är totalt meningslös om det inte byggs fyrspår både i Haga och Korsvägen. Han blundar för att den lönsamhetskalkyl som gjorts och visar att Västlänken är lönsam inte alls baserar sig på något fyrspår vid dessa stationer. Att partilinjen skulle vara så tvärtemot Trafikverkets inställning låter inte ett dugg troligt och jag tror att det stöd han sitter och hoppas på, det kommer han inte få, helt enkelt för att han är fel ute.

Han hinner också komma med ett fascinerande påstående om Hisingen, dvs. "Det är ju där hela framtida exploateringen och expansionen av Göteborg kommer att ske".Tänk en majoritet av vår stad kommer inte utvecklas. Är det också partilinjen?

lördag 23 augusti 2014

Kan GP få de med ansvar till debattsidorna?

Christer Lövkvist skriver debattartikel och påstår att det är Naiva politiker bakom Västlänken men den här gången är det bara en historia han redan berättat utförligt i GP innan sin pensionering. Tyvärr har det även i övrigt varit lite väl mycket sådant som redan sagts och dessutom från debattörer som inte får några konsekvenser ifall de kommer med felaktigheter. Rent allmänt är det oerhört tunnsått på GP:s debattsida med tjänstemän och politiker som har något slags ansvarsuppdrag. Är de verkligen så svårövertalade?
https://www.flickr.com/photos/peppeh/

torsdag 21 augusti 2014

Wannholt en ärkereakionär är ute och cyklar

Martin Wannholt har ju en historik av att motarbeta kollektivtrafik. Se exempelvis: Har Wannholt kört vilse på väg 155. För den som följt hans arbete inom trafikfrågor är det helt uppenbart att han är kvar i ett tänk som kunde passat innan peak-car men som redan då var otidsenligt.

Nu är han väldigt aktuell med ett utspel där han anser sig ha belägg för att Västlänken drabbas av allvarliga fördyringar som hemlighålls. Helt naturligt möts han av fullständig oförståelse från alla håll. Jag är beredd att slå vad med många om höga belopp att han inte har ett enda dugg torrt på fötterna. Jag menar att han rent ut ljuger.

Nu har dessutom någon räknat efter och insett hans chans att få behålla sin kommunalrådspost hänger på personröster. Wannholt (m) är ute efter att få personröster. Det här är ren valtaktik från en reaktionär som vill hålla sig kvar.













söndag 17 augusti 2014

Bygglogistikcentra som del i stadsplanering

https://www.flickr.com/photos/chloeophelia/
https://www.flickr.com/photos/chloeophelia/
Jag citerar två duktiga YimbyGbg debattörer:
Titta hur det ser ut nere vid Skeppsbron. Parkeringen kommer att fyllas med diverse byggmaterial, och oavsett hur mycket yta som reserveras kommer den att fyllas med sånt.    av Partik Sjöberg
 Det skulle inte förvåna mig om byggbyschorna och uppställningsytor hamnar på Pusterviksplatsen. Det är den minst känsliga platsen i området att ställa grejer på. Titta hur det ser ut vid Skeppsbron idag för att få en uppfattning av hur mycket krimskrams det blir kring ett bygge av Patrik Andersson.
Byggindustrin har förstås ett starkt krav på just in time men det är möjligtvis de allra dyraste hjälpmedlen och byggnadsdetaljerna som går direkt till själva bygget. Byggkranar, prefabricerade stora delar går ofta direkt till byggplats men allt det andra måste ju understödja flexibilitet i byggprocessen  och kommer också periodvis stå i beredskap. Det betyder att för alla byggprojekt så kommer det finnas ett eller flera logistikcentra med saker som finns i beredskap. Vi kan förstås hoppas att moderna metoder med lean minskar behoven av plats men det är nog utopiskt att tro att extraplatsen som behövs är försumbar. Sen behöver vi förstås också ta hänsyn till behoven som kommer från administration och personal.

https://www.flickr.com/photos/23351536@N07/
https://www.flickr.com/photos/23351536@N07/
Vi vet att Göteborg är en expansiv stad med stor inflyttning och nya behov bland annat på grund av de urbaniseringstrender vi har i samhället. Då tror jag att vi också ska planera för att staden har en omfattande kontinuerlig byggverksamhet med ständigt nya projekt på olika ställen.

En viktig stadsplanering är att det även centralt skapas platser på ständigt nya ställen som möjliggör för byggverksamhet i olika centrala lägen.


Byggverksamhet måste ses som ett naturligt inslag i stadsbilden. Byggarbetsplatser kan göras vackra. Lokaler för byggverksamhet kan låna olympiabytanken och bygga hus som är bra för ett större byggprojekt som sen omskapas till ett bostäder och affärslokaler.

tisdag 5 augusti 2014

Tillväxtkraft för Göteborg och regionen






Göteborgs ekonomi är inget vidare och skola mm missköts, det byggs på tok för få bostäder här och en del blir ganska pessimistiska om vår framtid. Skilda världar på nära håll visar hur ekonomin ser ut för Göteborg och det är verkligen ingen entydig bild. Skattekraft 2014 visar att Göteborg med genomsnittligt skatteunderlag på 152,8 tusen kronor/person har svårt att hävda sig i regionen med genomsnittet  198,2 tusen kronor eller mot Stockholms län 217,3 tusen kronor/person enligt denna statistik.

Att Göteborg har nettoinflytning är förstås ett positivt tecken om att vår stad är attraktiv men det är klart att det är går att utläsa oroande tendenser ur Rekordhög inflyttning och invandring till Göteborg. Det kan låta cyniskt att analysera skattekraft hos de som flyttar in men tyvärr är det en viktig del av en ekonomi i balans och långsiktig förmåga att klara solidariteten med de som har det svårast. Att kranskommunerna profilerar sig mot grupper med större skattekraft riskerar att förstärka den obalans som redan finns i att centralort behöver stå för en stor del av det utbudet av gemensamma aktiviteter för en större region.

En mycket hög skattekraft i de centrala delarna av staden visar att talet om en ort på dekis är helt fel. Storstadsområdet står sig också väl jämfört med många kranskommuner med hög skattekraft som gör att en ekonomin i området är en av de bättre i landet. Obalansen där områden som Angered och Frölunda kan ha en tuff sits medan Kungsbacka mfl kommuner kan erbjuda sina innevånare både lägre skatt och högre servicenivå är ett problem som kan kräva åtgärder men som helhet borde hoppet om våra möjligheter vara starkt.

Erfarenheter av förtvinande centralorter som drar med sig en hel region i en nedåtgående spiral ger väl ändå lite skäl till att analysera läget. Alla motorvägar som började stråla ut från Göteborg kan ju ha bidragit till att Göteborgs skattekraft har sjunkit relativt sett pga utflyttning till orter längs dem. I Snabbgående kollektivtrafik för samhällets möten tas utgångspunkten i sociologi och mötesplatser för människor som det som driver tillväxt och utveckling. Det uppstår många frågeställningar kring vilka infrastruktursatsningar som driver utveckling och tillväxt för Göteborg och vilka som kan få motsatt effekt.