Långbänken om Göteborg

Så länge jag kan minnas har det tokiga med att ha Göteborgs central som en säckstation ifrågasatts men det ena lilla meningslösa ombyggnadsprojektet efter det andra har avlöst varandra medan alternativen diskuterats. Så länge jag minns har den tröga passagen genom Göteborgs centrum diskuterats, spårvägar är väl traditionellt och mysigt men kunde vi inte ha någon kollektivtrafik som är snabb också. Alternativen diskuteras och diskuteras och nu har vi ett uselt kollektivtrafikcentrum där Brunnsparken i rusningstid skulle passa som dataspel. Styr alla bussar, fotgängare och spårvagnar med millimeterstora marginaler.

Alternativen diskuteras i decennier medan trafikinfarkten kryper allt närmare.

Tunnelbana brukar tas upp i städer av vår storlek men det blir bara ett förslag det stoppas av lera, spårvagnstradition och dessutom krav om att människor ska överge bilen i större utsträckning. Tåg och buss för långfärdstrafik på ny bättre plats längre ut från centrum och någon snabbförbindelse in till centrum men affärsägarna bleknar av förskräckelse och pendlarna in till centrum de skakar dystert på huvudet inför en kraftigt förlängd restid. Modern snabb-bana i luften är för dyrt och tekniskt svårt, separera buss och tåg terminaler men hur ska vi byta, satsa på nya centra men hur ska kollektivtrafiken fungera dit, hur ska människor utan bil exempelvis komma till Sisjön osv.

Tänk Göteborgspolitikerna lyckades enas om Västlänken och västsvenska paketet och dessutom lyckades de förhandla sig till en lösning där staten går in med mycket pengar.

Det var ett problem, det krävdes att de som bilpendlar till jobb etc. ska vara med och betala. De skulle vara med och betala och en del av deras pengar skulle kunna gå att använda för kollektivtrafik. De som inte har råd med bil skulle betala mindre del av kollektivtrafiken än de som har råd. Här har vi en kapitalstark, röststark grupp som kan hitta någon som kan börja driva kampanj och nu sitter vi där. Ska vi vänta ytterligare några decennier medan alternativen utreds fram och tillbaka igen.

Västlänken är oerhört viktig för Göteborg men kanske inte för Sverige

freedigitalphotos.net

Trafikverket beskriver västlänken som del i ett nav som möjliggör modern kollektivtrafik i Göteborg. Det är sant och alternativen är verkligen svaga. Vi ser hur vårt nuvarande nav underfungerar kraftigt, med förseningar, överbelastning och stopp i utbyggnad och det är i dagsläget. Det kommer att bli värre.

men varför är då riksrevisionen så kritisk i sin rapport och varför beskrivs satsningen som samhällsekonomisk olönsam. Jo staten har tagit fram kriterier för när en infrastruktursatsning är av tillräckligt nationellt intresse och det är fullt möjligt och till och med ganska troligt att andra infrastruktursatsningar kan vara lönsammare i ett nationellt perspektiv. När Göteborgspolitikerna förhandlade drog de en rejäl vinstlott.  Det kan ha berott på att rikspolitikerna faktiskt insåg att ifall Sveriges näst största stad tillåts drabbas av en kollektivtrafikinfarkt  så skulle de sociala konsekvenser det skulle föra med sig bli mycket obehagliga även för hela landet. Västlänken är av avgörande betydelse för Göteborg men inte för resten av landet. Det var därför omvärlden reagerade lite förbryllat, nästan lite skadeglatt när det finns risk att vi själva skjuter oss i foten.

Är det här skäl nog för en skatt?

http://www.flickr.com/photos/macspite/379060845/

En bild säger mer än tusen ord och åtminstone jag hör bullret, känner avgaserna och andra utsläpp. Användning av bilar påverkar alla runt omkring. Jag har dessutom räknat på de långsiktiga miljöeffekterna. Det är inte så att biltrafiken står för sina kostnader.

Jag förespråkar inte en höjning av bensinskatt och andra generella pålagor. Att bilar kostar mer än de bidrar med ska kunna balanseras upp av att bilen är nödvändig för att människor ska kunna leva drägligt på landsbygden. Det är däremot ytterst rimligt att bilkörning kostar extra på platser med ökade problem, exempelvis nära stadskärnor och tätbebyggelse, det är rimligt att bilkörningen där får betala lite extra.

Öppna brev till Frida Boisen

En stackare som måste betala trängselskatt

Där satt jag i bussen i trafikstockningen på Göta Älv bron, när jag kom ner så såg jag en gammal dam som nästan blev nersprungen i det kaos som alltid uppstår i rusningstid vid Göteborgs centralstation. Från en trafikinfarkt till en annan infrastrukturinfarkt. En stad av Göteborgs storlek utan tunnelbana och inte ens med pendeltåg som går genom staden och hämtar upp på flera ställen. Jag läste om GTs kampanj mot trängselskatten och insåg att nu får det vara nog. Hur långt får egoismen och bilismen breda ut sig och lämpa över kostnaderna på oss andra? Jag har nu startat facebook-gruppen Öppna brev till Frida Boisen. Boisen är den chefredaktör på GT vars kampanj ledde till att vi nu ska folkomrösta om något som redan är infört. Här följer mitt första öppna brev till Frida.

Jag skriver för att din kampanj skadar Göteborg min hemstad vars framtid ligger mig varmt om hjärtat. Din kampanj är skickligt genomförd och jag märker hur även delar av den tar fäste i unga sinnen men det gör inte dess budskap mindre fel. 

Dina motargument mot alla tankar om att Göteborgs infrastruktur drabbas har varit spetsiga men den bristande tilltro vi nu har fått mellan ledande politiker, den utdragna diskussion vi nu får och den egoism som flödar in i debatten kommer att skada alla framtida initiativ för lång tid framåt. 

Den väntade höjningen av kommunalskatten blir bara hundralappar i månaden men det blir kännbart för de som inte har så mycket att röra sig med. Det känns oerhört orättvist för mig som Göteborgare att ta på mig kostnader som borde bäras av hela regionen. Jag som åker kollektivt får höjd skatt medan bilåkarna i orterna runt omkring med lägre kommunalskatt slipper.

Hälsningar Jan Lenander 

Här finns någon som slipper trängselskatt

En av de bärande delarna i Boisens texter har varit en demokratiaspekt där en folkomröstning mer eller mindre är nödvändig för att det ska vara demokratiskt. Min ena dotter hade köpt det resonemanget men representativ demokrati är ibland mer demokratiskt än folkomröstningar ifall frågorna inte har ett enkelt ja eller nej. Trängselskatten kan låta som en ja eller nej fråga men sanningen är att den alternativa finansieringen är full av olika val där det det blir mycket olika resultat om individen jämför med höjd kommunalskatt eller slopad tågtrafik. I det här fallet är det ju egentligen så att det var staten som tvingade igenom den här finansieringen och om det ska folkomröstas så borde det vara hela Sverige som väljer mellan att staten betalar och vägtullar.

De vill ha det bättre än andra

I samband med kravallerna i Husby dyker de upp de som vill ta politiska poäng på  det som sker och i Upplopp: Husby som ett Rorschachtest i DN dissekeras hur långt i rena lögner en del är beredda att gå för att styrka sina argument. Nu är det inte detta i centrum för detta inlägg utan istället tesen att jämlikhet är lösningen.

Lyssnar man på de som deltar i den här typen av upplopp så upptäcker man att de inte alls har ett syfte och en sak i tankarna. 

• De vill ge igen på någon som de tycker illa om
• De vill kunna stjäla något de inte har
• De vill ha en sysselsättning för att få utlopp för sina känslor

Lyssnar man lite mer vid sidan av så inser man att de inte tycker om att gå upp på morgnarna, de tycker de har rätt att använda droger, de har mängder av åsikter om jobb som de inte vill ha. Deras mammor tvättar deras kläder och att hjälpa till hemma tycker de ofta är något de ska kunna smita ifrån. Mängder av de saker andra tvingar sig till är sådant de anser sig för fina för. Någon jämlikhet är det inte vad de arbetar för.

De vill ha det bättre än andra.

Något om jämlikhet

Jämlikhet är med i skolans värdegrund men jag tycker att vi behöver göra en gedignare analys. Det är verkligen inte samma sak vi talar om och det kan väl kännas bra med konsensus kring värdegrunden men är det inte troligt att vi har sopat problemen under mattan och inte kan tala klarspråk om de utmaningar vi har.

Den grundläggande jämlikhetsaspekten i samhället är att alla är lika inför lagen och brott och straff hänger ihop utan att påverkas av om det rör sig om fattig eller rik, känd eller okänd. En liknande jämlikhetsaspekt är "lika lön för lika arbete" och där kan vi fortfarande vara överens men går vi lite längre och funderar kring vad vi menar med "lika arbete" så upptäcker vi att detta kan bedömas utifrån minst tre utgångspunkter.

1. resultat
2. engagemang
3. tidsinsats

I vardagen stöter vi på alla tre. Vi skulle förstås inte betala den långsamma killen mer för att skotta garageuppfarten, det är ju bättre att få den skottad snabbt. Däremot skulle vi kunna använda principen om att den som arbetar mest och hårdast i flera situationer där det rör sig om våra barn. Spelarna i fotbollslaget samlar poäng genom att delta på träningarna och flitigast får spela mest.

Individer är oerhört olika och skillnaden mellan bäst och sämst resultat på en typisk arbetsplats är en skillnad på 10 gånger eller mer. Let finns en differentiering beroende på resultat men lönespannet handlar inte ens om dubbelt så mycket betalt och efter skatt är skillnaden riktigt liten.

Vad har vi för moralisk utgångspunkt i vår användning av jämlikhet? Det skulle allt behövas någon djupare ideologisk förankring av varför det ena eller det andra synsättet får dominera.

Att andra ska betala ens rökning är inte en mänsklig rättighet

Det finns oerhörda mängder barn som far illa därför att deras föräldrar sitter fast i drogbruk, inte orkar ta sitt föräldraransvar och väver in barnen i sina egna psykiska, sociala eller allmänmänskliga problem. Det här är en viktig men samtidigt svår fråga då barn har ett stort behov av sina egna föräldrar oavsett hur dessa själva mår och har det. Jag anser att hjälporganisationer som förenklar denna fråga gör de utsatta barnen en björntjänst och efter Janne Josefssons reportage har jag strukit Rädda barnen från listan på organisationer jag kan tänka mig att ge pengar till och ska verkligen fundera på om det blir någon majblomma i år.

http://www.svtplay.se/video/949849/del-1-av-18

http://www.svtplay.se/video/949928/17-1-22-00

Bara en liten sidofråga med anledning av att det är väldigt få barnfamiljer som har mycket mer än 1000 kronor i månaden för olika fritidssysselsättningar.

Att andra ska betala ens rökning är inte en mänsklig rättighet