Öppna brev till Frida Boisen

En stackare som måste betala trängselskatt

Där satt jag i bussen i trafikstockningen på Göta Älv bron, när jag kom ner så såg jag en gammal dam som nästan blev nersprungen i det kaos som alltid uppstår i rusningstid vid Göteborgs centralstation. Från en trafikinfarkt till en annan infrastrukturinfarkt. En stad av Göteborgs storlek utan tunnelbana och inte ens med pendeltåg som går genom staden och hämtar upp på flera ställen. Jag läste om GTs kampanj mot trängselskatten och insåg att nu får det vara nog. Hur långt får egoismen och bilismen breda ut sig och lämpa över kostnaderna på oss andra? Jag har nu startat facebook-gruppen Öppna brev till Frida Boisen. Boisen är den chefredaktör på GT vars kampanj ledde till att vi nu ska folkomrösta om något som redan är infört. Här följer mitt första öppna brev till Frida.

Jag skriver för att din kampanj skadar Göteborg min hemstad vars framtid ligger mig varmt om hjärtat. Din kampanj är skickligt genomförd och jag märker hur även delar av den tar fäste i unga sinnen men det gör inte dess budskap mindre fel. 

Dina motargument mot alla tankar om att Göteborgs infrastruktur drabbas har varit spetsiga men den bristande tilltro vi nu har fått mellan ledande politiker, den utdragna diskussion vi nu får och den egoism som flödar in i debatten kommer att skada alla framtida initiativ för lång tid framåt. 

Den väntade höjningen av kommunalskatten blir bara hundralappar i månaden men det blir kännbart för de som inte har så mycket att röra sig med. Det känns oerhört orättvist för mig som Göteborgare att ta på mig kostnader som borde bäras av hela regionen. Jag som åker kollektivt får höjd skatt medan bilåkarna i orterna runt omkring med lägre kommunalskatt slipper.

Hälsningar Jan Lenander 

Här finns någon som slipper trängselskatt

En av de bärande delarna i Boisens texter har varit en demokratiaspekt där en folkomröstning mer eller mindre är nödvändig för att det ska vara demokratiskt. Min ena dotter hade köpt det resonemanget men representativ demokrati är ibland mer demokratiskt än folkomröstningar ifall frågorna inte har ett enkelt ja eller nej. Trängselskatten kan låta som en ja eller nej fråga men sanningen är att den alternativa finansieringen är full av olika val där det det blir mycket olika resultat om individen jämför med höjd kommunalskatt eller slopad tågtrafik. I det här fallet är det ju egentligen så att det var staten som tvingade igenom den här finansieringen och om det ska folkomröstas så borde det vara hela Sverige som väljer mellan att staten betalar och vägtullar.

De vill ha det bättre än andra

I samband med kravallerna i Husby dyker de upp de som vill ta politiska poäng på  det som sker och i Upplopp: Husby som ett Rorschachtest i DN dissekeras hur långt i rena lögner en del är beredda att gå för att styrka sina argument. Nu är det inte detta i centrum för detta inlägg utan istället tesen att jämlikhet är lösningen.

Lyssnar man på de som deltar i den här typen av upplopp så upptäcker man att de inte alls har ett syfte och en sak i tankarna. 

• De vill ge igen på någon som de tycker illa om
• De vill kunna stjäla något de inte har
• De vill ha en sysselsättning för att få utlopp för sina känslor

Lyssnar man lite mer vid sidan av så inser man att de inte tycker om att gå upp på morgnarna, de tycker de har rätt att använda droger, de har mängder av åsikter om jobb som de inte vill ha. Deras mammor tvättar deras kläder och att hjälpa till hemma tycker de ofta är något de ska kunna smita ifrån. Mängder av de saker andra tvingar sig till är sådant de anser sig för fina för. Någon jämlikhet är det inte vad de arbetar för.

De vill ha det bättre än andra.

Något om jämlikhet

Jämlikhet är med i skolans värdegrund men jag tycker att vi behöver göra en gedignare analys. Det är verkligen inte samma sak vi talar om och det kan väl kännas bra med konsensus kring värdegrunden men är det inte troligt att vi har sopat problemen under mattan och inte kan tala klarspråk om de utmaningar vi har.

Den grundläggande jämlikhetsaspekten i samhället är att alla är lika inför lagen och brott och straff hänger ihop utan att påverkas av om det rör sig om fattig eller rik, känd eller okänd. En liknande jämlikhetsaspekt är "lika lön för lika arbete" och där kan vi fortfarande vara överens men går vi lite längre och funderar kring vad vi menar med "lika arbete" så upptäcker vi att detta kan bedömas utifrån minst tre utgångspunkter.

1. resultat
2. engagemang
3. tidsinsats

I vardagen stöter vi på alla tre. Vi skulle förstås inte betala den långsamma killen mer för att skotta garageuppfarten, det är ju bättre att få den skottad snabbt. Däremot skulle vi kunna använda principen om att den som arbetar mest och hårdast i flera situationer där det rör sig om våra barn. Spelarna i fotbollslaget samlar poäng genom att delta på träningarna och flitigast får spela mest.

Individer är oerhört olika och skillnaden mellan bäst och sämst resultat på en typisk arbetsplats är en skillnad på 10 gånger eller mer. Let finns en differentiering beroende på resultat men lönespannet handlar inte ens om dubbelt så mycket betalt och efter skatt är skillnaden riktigt liten.

Vad har vi för moralisk utgångspunkt i vår användning av jämlikhet? Det skulle allt behövas någon djupare ideologisk förankring av varför det ena eller det andra synsättet får dominera.

Att andra ska betala ens rökning är inte en mänsklig rättighet

Det finns oerhörda mängder barn som far illa därför att deras föräldrar sitter fast i drogbruk, inte orkar ta sitt föräldraransvar och väver in barnen i sina egna psykiska, sociala eller allmänmänskliga problem. Det här är en viktig men samtidigt svår fråga då barn har ett stort behov av sina egna föräldrar oavsett hur dessa själva mår och har det. Jag anser att hjälporganisationer som förenklar denna fråga gör de utsatta barnen en björntjänst och efter Janne Josefssons reportage har jag strukit Rädda barnen från listan på organisationer jag kan tänka mig att ge pengar till och ska verkligen fundera på om det blir någon majblomma i år.

http://www.svtplay.se/video/949849/del-1-av-18

http://www.svtplay.se/video/949928/17-1-22-00

Bara en liten sidofråga med anledning av att det är väldigt få barnfamiljer som har mycket mer än 1000 kronor i månaden för olika fritidssysselsättningar.

Att andra ska betala ens rökning är inte en mänsklig rättighet

Det går att bedriva bra forskning

Det finns så många som liksom bara ger upp och struntar i kvaliteten i forskning, de struntar i om olika forsknings resultat står mot varandra och forskningen inte ger någon vägledning alls eller också väljer någon politiker det ena perspektivet ofta helt okunnig om det motsatta och ska tvinga lärarna att alltid göra det som bara fungerar ibland Det här diskuterar jag mer i. Forskning ska inte vara motstridig

Inte välja bort läraryrket pga lönen

Rimlig lön lort och pannkaka är en träffsäker liten betraktelse kring att arbetsgivaren inte kan komma igång med en uppvärdering av läraryrket lönemässigt. Det finns mycket annat som gör att man vill vara lärare och fortsätta vara det och jag kommer inte lämna yrket pga lönen men min kommentar är:

Lönen ska inte vara skälet att välja läraryrket men inte heller skälet att välja bort det.

Klarspråk om löner

freedigitalphotos.net

 

Min syster är sjuksköterska och räddar liv som del av sin vardag och min sambo är socialsekretare och tar svåra beslut kring de människor som har det tuffast i vårt samhället. Självklart är detta yrken som jag gärna såg att de fick en bra löneutveckling. Det finns verkligen många yrken med en viktig funktion och jag kan inte hitta något som jag ser som oviktigt.

För att tala klarspråk så hävdar vi lärare ändå att vi bör ha bättre lönepåslag än alla dessa yrken och jag tar upp mina argument här:

1. Lärares insatser är mycket avgörande för väldigt många människors liv och de räddar också liv då de hjälper alla människor till något meningsfullt. De räddar väldigt många elever från att hamna i socialtjänstens yttersta skyddsnät där valmöjligheterna är sämre samtidigt som de hjälper de som ska rädda liv som läkare, piloter etc.
2. Lärares löner har fallit tillbaka gentemot andra grupper och sjuksköterskor och socialsekreterare och många andra har gått ikapp och förbi. Detta avspeglar sig också i att fler och fler duktiga elever väljer andra banor och utmaningen bara växer för lärarhögskolorna i att få med sig de svagaste studenterna.